Crowdfunding framtidens folkrörelse

Vägen från affärsidé till fysiskt företag kan kännas lång och krånglig. Är det värt att säga upp sig från jobbet för att satsa på drömföretaget? Finns marknaden, och investerarna? För många kan entreprenörskapet stanna vid just drömmar. Daniel Daboczy är vd för Funded by me, företaget som vill hjälpa andra entreprenörer till företagslansering via crowdfunding. Konceptet är gammalt som gatan, men internet och de sociala mediernas frammarsch har gett metoden en renässans och nya spridningsmöjligheter.

– Vi har alltid jagat få människor eller statliga organisationer när vi ska finansiera bolag. Vi har levererat en färdig produkt som vi sedan har presenterat för marknaden och försökt sälja. Men vi har glömt användarna. Med crowdfunding får vi chansen att låta marknaden kliva in tidigt och hjälpa oss framåt, säger han.

Istället för att söka upp startkapital via banken kan du presentera din affärsidé på en plattform där många nyfikna investerare samlas. På så vis behöver du inte ragga upp en drake med fet plånbok, du låter fickorna fyllas av småmynt från olika investerare. Med tillräckligt många som tror på din idé har du redan kommit många steg på vägen att förverkliga den; du har kapitalet och kan visa att marknaden finns.

Ett framgångsexempel är hamburgerrestaurangen Flippin Burgers i Stockholm. Grundaren gick till banken och bad om lån men fick höra att marknaden var mättad. Han vände sig då till Funded by me som hjälpte till att paketera och presentera idén för sin ”crowd”. 83 personer gick ihop och trodde på konceptet. Tillbaka på banken kunde hamburgerentreprenören visa att marknaden inte var så mätt som banken först trott.

– Hade han misslyckats med sin kampanj hade han vetat att han inte skulle säga upp sig, inte anställa folk, inte starta företaget. Men marknaden sa: Det här är en briljant idé! Ett år senare när Flippin Burgers öppnade var det kö utanför restaurangen.

Equity-baserad metod

Den klassiska formen av crowdfunding kallas reward based och går ut på att erbjuda en färdig produkt mot investering. Till exempel att du samlar in pengar till att kunna spela in en ny skiva med ditt band, och investeraren får en skiva i utbyte när plattan är klar. Men den form av crowdfunding som är på frammarsch nu kallas equity crowdfunding.

Säg att du söker medel för att kunna ta fram en ny app till en smartphone. Satsar någon 300 kr på att appen ska bli till krävs en större belöning än att sedan få ta del av appen som ska säljas för sju kronor. Du behöver ambassadörer som sprider ordet om produkten och som är engagerade. Där blir delägande i företaget lösningen.

Aktiebolagslagen är strikt på punkten att det måste finnas substans bakom det du erbjuder. Du som ägare har också rätt att tacka nej till investerare, och kan till exempel bestämma att ingen ensam får köpa upp alla aktieposter.

– Entreprenören väljer vilka de vill ha med ombord. Det är inte vem som helst som kan kliva in, du kanske inte vill ha med dig konkurrenten eller ex-flickvännen, förklarar Daniel Daboczy.

Tre typer av investerare finns. Kompisar till entreprenören som går in med lite pengar som stöd, personer som förstår konceptet och vill hoppa på tåget i en anda av ”det här vill jag inte missa”, samt riskkapitalister som ser en möjlighet att få stor återbäring på sin investering.

Det är inte bara purfärska entreprenörer som kan ha nytta av metoden, även mer etablerade verksamheter kan ha stor nytta av att samla ihop snabba pengar och många människor som är villiga att sprida företagets evangelium.

Vodkamärket Virtual Vodka är ett exempel. I augusti 2012 visste ingen vilka företaget var. Tack vare exponeringen via Funded by me har de ett halvår senare en miljon på kontot och 73 delägare. Framgången har väckt medias uppmärksamhet.

– Att alla pratar om din produkt, det går inte att köpa för pengar.

Småfisk bättre än haj

Daniel Daboczy menar att han själv är ett exempel på en entreprenör som kan ha svårt att locka investerare. Genom crowdfunding hoppas han att samhället blir bättre på att förvalta entreprenörskap, att utmana bilden av vad en investerare eller entreprenör är och på så sätt skapa tillväxt.

– Jag är urtypen av min kund, en invandrare som har läst konstvetenskap. Jag är en person som har svårt att få kapital eftersom jag på papperet inte anses vara investeringsbar. Men det finns miljoner människor som mig i Sverige, som vi vill hjälpa.

Det går åt andra hållet också, även den med litet kapital kan vara med och äga företag.

– Mitt drömmål är att det om några år kommer att vara så här: Johan som kör truck blir sugen på glass. Sedan tänker han ”undra om jag kan bli delägare i ett glassföretag?”. Då har vi skapat en folkrörelse, en brygga mellan kapital och befolkning! Ingen har hittills bett Johan investera i någonting, man går hellre på en eller två stora hajar. Men jag ser hellre 100 eller 2000 Johan.