Antikorruption och jämställdhet gynnas av varandra

Rapporten The time is now – addressing the gender dimensions of corruption som presenteras av UNODC, United Nations Office on Drugs and Crime, har undersökt korruption utifrån ett genusperspektiv. Rapporten uppger att bakomliggande förhållanden såsom sociala och kulturella normer gör att kvinnor och män agerar och tar del av samhällstjänster på olika sätt. Kvinnor är särskilt sårbara för korruption inom hälsosektorn och tvingas i hög grad att betala mutor i form av sexuella tjänster för att få tillgång till olika tjänster, så kallad sextortion.

– Såväl kvinnor som män kan agera korrupt och även drabbas av korruptionens negativa konsekvenser. Däremot slår korruption som hårdast mot de som redan har det allra värst, och främst kvinnor och barn. I många länder har kvinnor varken makten att påverka eller nödvändiga kontakter för att få tillgång till exempelvis skola eller sjukvård, vilket gör att korruption slår hårdare mot dem, säger Hayaat Ibrahim, tf. generalsekreterare Institutet Mot Mutor (IMM).

Tidigare forskning framhåller att kvinnor ofta framstår som det mer rättvisa könet, men det är enligt rapporten inte riktigt så enkelt. Enligt rapporten är män ofta involverade i olika mansdominerade nätverk där svågerpolitik råder. Kvinnor hamnar därmed utanför, vilket bidrar till att de upplever korruption och mutor som ett hinder snarare än en möjlighet. Däremot framhåller rapporten att åtgärder mot korruption och åtgärder för ökad jämställdhet tycks stärka varandra. Det skapar i sin tur synergier till mer inkluderande och transparenta samhällen.

– En positiv åtgärd ger ofta ringar på vattnet. Antikorruption är själva grunden för demokratiska och förtroendefulla samhällen, men även för hållbar utveckling. Antikorruption är därför vår viktigaste hållbarhetsfråga, inte minst för mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen i Agenda 2030, säger Hayaat Ibrahim.

Du kan läsa rapporten här