Inga produkter i varukorgen.
700 000 svenskar känner sig hotade av teknikskiftet
Digitalisering och IT
En ny undersökning visar att nästan 700 000 personer bedömer att de skulle ha svårt att skaffa ett likvärdigt arbete om de blev av med sitt nuvarande. Dessutom visar det att bara en av fyra arbetstagare anser sig ha en säker position på arbetsmarknaden.
Foto: Adobe Stock
Teknikutvecklingen påverkar våra jobb vilket innebär att vissa jobb försvinner och ersätts av andra samtidigt som många av de jobb som finns förändras. Detta ställer nya krav på kunskaper och färdigheter. Med anledning av detta presenterar tankesmedjan Futurion Framtidssäkringsindex. Indexet kartlägger hur svenska arbetstagare uppfattar sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Strategiska artiklar med tips och analyser.
- 6 fullmatade magasin årligen.
- Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
- 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
I undersökningen som utgår från intervjuer med 1 034 människor i arbetsför ålder bad Futurion bland annat deltagarna uppskatta hur attraktiva de är på arbetsmarknaden. Svaren visar att 14 procent av arbetstagarna bedömer att de skulle ha svårt att hitta ett jobb med ungefär samma lön om de skulle bli av med sitt nuvarande. Det handlar om ungefär 700 000 arbetstagare som har ett behov av att byta karriär eller att komplettera sina kunskaper för att behålla jobbet.
– Vi har snackat så länge om livslångt lärande men vi gör för lite. Vårt Framtidssäkringsindex visar att människor har ett stort behov av kompetensutveckling. Vi behöver snacka mindre och göra mer. Individen måste vilja och systemen måste möjliggöra. Just nu måste arbetsgivarna, facken och omställnings- och utbildningssystemen agera. Fler måste göra mer, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion.
26 procent känner sig i stället framtidssäkra. De anser sig ha goda chanser att hitta ett likvärdigt eller bättre arbete. Resterande, 60 procent av befolkningen, befinner sig i mellansegmentet och är osäkra på hur väl de står sig mot konkurrensen på arbetsmarknaden.
Bland de mest hotade återfinns fler äldre människor och även om många inom den här gruppen har en gymnasieutbildning så har färre än snittet en högskoleutbildning. Fler än snittet är arbetare och med i LO eller annan facklig organisation, men färre är anslutna till SACO. TCO:s medlemmar är mer jämnt fördelade. Bland de mest hotade återfinns också färre höginkomsttagare. De säkra har istället en bra bit till pensionen. Fler än snittet har högskoleutbildning men här återfinns samtidigt fler och det är fler som saknar gymnasieutbildning.
Det faktum att arbetare är överrepresenterade både bland de mest hotade och de säkra kan bero på att gruppen arbetaryrken både omfattar jobb som är relativt lätta att automatisera, exempelvis inom industrin, och jobb som är svåra att ersätta, exempelvis inom byggsektorn och andra hantverksyrken.
I vissa grupper bedömer deltagarna att de är mycket attraktiva på arbetsmarknaden och att de lätt skulle hitta ett nytt jobb om de plötsligt blev arbetslösa. Men 22 procent uppger att de inte får den kompetensutbildning de behöver av sin nuvarande arbetsgivare och en lika stor andel svarar att de inte har ett socialt nätverk som skulle kunna hjälpa dem att hitta ett nytt jobb.
Detta ställer stora krav på kompetensutveckling av olika slag. Det innebär krav på den enskilde som måste utveckla sin kompetens samt på arbetsgivarna, facken och omställnings- och utbildningssystemen. Många aktörer måste engagera sig.
