nr-logo

Strategisk nytta för varje vd.

Man som tränar.

Vältränade vd:ar bygger speciell företagskultur

I en studie har Janet Johansson, lektor vid Linnéuniversitet, intervjuat vältränade toppchefer inom svenskt näringsliv. Hennes slutsats är att dessa ledare aktivt kopplar vad de gör i privatlivet till sin identitet som ledare.

Janet Johanssons studie presenteras i en doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm. I studien har hon intervjuat 24 företagsledare och i sin avhandling fokuserar hon på fem av dessa i en djupanalys.

– Att jag gav mig på denna studie berodde på att jag sett en trend under de senaste tio åren där vd:ar lyfter fram träning som en del av sin identitet som ledare, berättar Janet Johansson.

Tidigare kunde bilden av en framgångsrik vd vara att denna rökte cigarr eller tog en drink. Numera är det betydligt mer vanligt, speciellt i Norden, att visa på en hälsosam livsstil. Många ledare ser också detta som ett sätt att stärka sitt personliga varumärke. Därför har Janet Johansson sett att det för dem kan vara helt OK att ägna en dag åt träning istället för att sitta på kontoret. I sin studie har hon stött på vd:ar som tränar upp till sex timmar per dag.

– Jag har också mött vd:ar som utåt säger sig vara lyckliga över sin hälsosamma livsstil men som samtidigt är trötta på att vara den perfekta förebilden för hur man ska vara i företaget.

Kopplar aktivt

Gemensamt hos de intervjuade företagsledarna är att de aktivt kopplar sin livshistoria kring sport till sin berättelse om nödvändiga ideala egenskaper för en ledare. Cheferna använder olika uthållighetssporter, exempelvis ultramaraton och triathlon som en indikation på viktiga ledarskapskompetenser.

Vad Janet Johansson varit ute efter är att undersöka kopplingen mellan livsstilsbeteenden, som utövande av idrott på mycket hög nivå, och utvecklandet av självkänsla i rollen som ledare.

– Man ska inte underskatta betydelsen av att privatliv och ledarskap hänger ihop. Dessa toppchefer tolkar sina idrottsliga ansträngningar i privatlivet, för att uttrycka viktiga värderingar och tankar om ”vem de vill bli” som chefer. Idrottsliga strävanden blir på så sätt en källa till förändring i chefsjaget, säger Janet Johansson.

Genom att införliva sportsliga värden med sin förståelse av vad det innebär att vara den ideala ledaren skapar de extremsportande toppcheferna en idealiserad bild av sig själv som atletiska ledare.

– De tycker helt enkelt att träningen gjort dem till en bättre person och därmed också till en bättre ledare.

Och det handlar inte bara om hur de ser på sig själva utan det påverkar även hur de ser på värderingar i samhället och i organisationen.

– Filosofin är att om man har en bra fungerande kropp så orkar man mer.

Skapar en ideal bild

Generellt är det fler manliga än kvinnliga chefer som idrottar på toppnivå. Men både manliga och kvinnliga chefer använder sina idrottsinsatser i skapandet av en ideal bild av sig själva som bra ledare. Även om det finns vissa olikheter.      

– Både män och kvinnor skapar en förstärkt ledarskapskultur med hjälp av att prata om sin upplevelse kring sportandet. Manliga chefer bygger en ny typ av maskulin idealbild genom att demonstrera hur de själva springer, åker skidor eller cyklar. För många kvinnliga chefer innebär idrottsinsatsen ett tillstånd där de kan ses som lika bra som de manliga cheferna, säger Janet Johansson.

Hur påverkar då den träningsfokuserade vd:n de anställda. Janet Johansson har i sina studier stött på fyra olika typer av reaktioner. Den första gruppen tränar själva mycket, den andra gruppen bryr sig inte så mycket men kan känna en press från hälsokulturen, den tredje gruppen känner sig helt utanför och den fjärde tränar inte just nu men kan tänka sig att börja.

Janet Johansson konstaterar att detta ideal även påverkar företagskulturen eftersom de sportiga cheferna inte bara bedömer sig själva utifrån de här idealen utan även andra.

– De vill, av välvilja, gärna påverka alla andra att bli lika hälsosamma och aktiva som de själva är. Men de initierar på så sätt också en urvalsprocess som potentiellt kan leda till upphöjning av vissa människor och uteslutande av andra.

Träningsfokuseringen kan helt enkelt leda till en exkluderande företagskultur där bara de som tränar passar in.

– Detta kan spela en viktig roll i rekryteringsprocesser. Vid rekryteringar praktiseras detta träningsfokus inofficiellt som en tyst regel. Jag har till exempel stött på vd:ar som inte vill rekrytera överviktiga personer eftersom de anser att det finns risk att dessa inte kan kontrollera sig själva, avslutar Janet Johansson.

(Bild Janet Johansson)

Janet Johansson konstaterar att cheferna använder olika uthållighetssporter, exempelvis ultramaraton och triathlon som en indikation på viktiga ledarskapskompetenser.

Fler nyheter

Tabbar som bygger framgång

Entreprenören Ulf Mazur har skrivit ”Lilla boken om…Tabbekvoten” som är en ryggsäck fylld med tabbar. Han vänder sig mot den ”leta fel kultur” som råder i Sverige och på många företag. Det är en metafor för att få medarbetare att våga göra mer på jobbet och prova fler och nya sätt för att utveckla verksamheten.

Framtidens kvinnliga ledare 2019 korad

När chefsorganisationen Ledarna rankar landets främsta 75 chefer som är kvinnor upp till 35 år hamnar Stina Andersson, som nyligen tog en nyskapad nyckelroll i koncernen Axel Johnsson som Chief Operating Officer, högst upp på listan. Hennes långsiktiga målsättning är att bli vd för ett stort företag.

Jobbrelaterad stress ett stort arbetsmiljöproblem

En ny undersökning visar att över hälften av svenskarna upplever stress på jobbet varje vecka, och en av fem gör det dagligen. Undersökningen visar också att dubbelt så många kvinnor som män har varit sjukskrivna på grund av stress de senaste tre åren och att många företag misslyckas i det förebyggande arbetet med att motverka stress.

Konsten att hitta rätt i apparnas värld

Det gäller att hitta brytpunkten mellan artificiell intelligens som ger superkrafter och en nästan oändlig kapacitet med det vi människor har och som maskiner saknar: visioner, känslor, värderingar och viljan att bidra.

Helhetstänk viktigt vid vd:s löneförhandling

Enligt statistik från Svenskt Näringsliv låg medianlönen för en svensk vd 2017 på 76 000 kronor i månaden. Men när en blivande vd ska förhandla om lönen gäller det att väga in mycket mer än kronor och ören.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vd-tidningens nyhetsbrev är helt gratis. Anmäl dig här