nr-logo

Strategisk nytta för varje vd.

Produktivt att växla miljö på jobbet

Högskolan i Gävle har genomfört en treårig studie av aktivitetsbaserade kontor. Den visar att prestationen skiljer sig åt inom olika arbetsytor i det aktivitetsbaserade kontoret och att den stiger om man får gå undan till ett tyst rum eller sitta i en tyst zon,

Allt fler kontor saknar idag individuella platser för medarbetarna. En sådan typ av flexibla kontor är aktivitetsbaserade, vilket innebär att man ska kunna välja mellan olika arbetsställen utifrån arbetsuppgift. Om arbetet som utförs exempelvis kräver koncentration och ostördhet, eller om en grupp behöver arbeta tillsammans.

Dessa kontor brukar ha många ytor som uppmuntrar till samarbete och som skapar förutsättningar för både spontana och planerade samtal.

Helena Jahncke, som varit projektledare för forskningsstudien vid Högskolan i Gävle vilken genomförts bland cirka 500 anställda vid Trafikverket, poängterar vikten av att de aktivitetsbaserade kontoren utformas med utgångspunkt i medarbetarnas arbetsuppgifter och behov. Bara inom storrummet finns stora skillnader om de är utformade för koncentrationskrävande arbete med tydliga förhållningsregler eller om de är mer anpassade för kommunikation och samarbete.

– Det blir ofta problem om man försöker blanda det här utan avgränsningar, säger Helena Jahncke.

Forskarna kunde se att man presterar signifikant bättre vid koncentrationskrävande arbete om man kan gå undan till ett tyst rum eller sitta i en tyst zon, än om man sitter i en zon där man får prata fritt.

Det är därför viktigt att få till zonindelningen och att den blir tydlig för alla. Det får inte bli så att grupper som vill prata sitter precis bredvid en grupp som ska koncentrera sig. Man måste skilja de här zonerna åt och skapa förutsättningarna för de olika uppgifter som ska utföras. 

En till aspekt som har betydelse för produktivitet är hur man använder ytorna i det aktivitetsbaserade kontoret.

Helena Jahncke berättar att man, i ett samarbete med gästforskaren Annu Haapakangas från Finland, tittat närmare på studien och då fått fram att fyra växlingar eller mer mellan de här arbetsytorna per dag, gör att man uppskattar att man blir mera produktiv, jämfört med om man inte växlar alls.

– Samtidigt ser vi också att det är negativt ju fler minuter per dag man behöver leta arbetsplats. På tre av fyra kontor såg vi att produktiviteten gick ner. Det kan vara avgörande att man erbjuder tillräckligt många platser, som tysta avdelningar, kreativa rum och sociala ytor, så att man verkligen kan få till dessa växlingar utan att de ska vara tidsödande.

Helena Jahncke poängterar att det inte bara är att förändra arbetsmiljön och sedan tro att arbetssättet automatiskt förändras. På Trafikverket har man exempelvis nu ändrat fokus och lägger större vikt vid att i första hand ge stöd till att förändra sitt sätt att arbeta och i nästa steg följer förändringar i hur arbetsmiljön är utformad.

– Det kan vara hur man planerar sitt arbete och nyttjar smarta tekniska funktioner för att underlätta arbetet och göra det mer papperslöst. Man kanske behöver hitta nya strategier och lösningar och den omställningen går inte på någon dag.

Viktigast för hög produktivitet

• att medarbetarna är tillfreds med förutsättningarna för avskildhet.

• att det finns möjligheter för kommunikation.

• att få till växlingar mellan arbetsytor.

• att man inte måste leta efter platser och lägga tid på det.

– Intressant är också att det har betydelse vilken typ av kontor man kommer ifrån, Om du kommer från cellkontor eller kontorslandskap så ser vi att det är stora skillnader i hur man upplever aktivitetsbaserade kontor, säger Helena Jahncke.

De som kommer ifrån cellkontor upplever en större försämring av sin arbetsmiljö, med distraktioner och störningar, och det blir en större omställning. Om medarbetaren däremot kommer från ett kontorslandskap så ser man ingen försämring, kanske för att medarbetarna kan välja att gå ifrån till andra arbetsytor istället för att alla ska vara i samma miljö.

Forskarna kunde inte se någon förändring vare sig av den psykosociala arbetsmiljön eller av den generella hälsan, inte heller när det gäller sömn eller kroppsliga besvär, efter bytet till aktivitetsbaserade kontor.

– Det kan ju hända att det tar längre tid att se eventuella förändringar när det gäller sömn och hälsa och kroppsliga besvär, men tolv månader efter bytet kunde vi inte se några. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön så låg medarbetarna i den här studien redan väldigt högt och upplevde bra stöd hos sina kollegor, hade bra social gemenskap och meningsfullt arbete. Det här förändrades inte av att man bytte kontor utan den psykosociala miljön var fortsatt bra.

Helena Jahncke säger att forskarna ser att när man väl har fått prova på att sitta i ett aktivitetsbaserat kontor då blir man mer positivt inställd till det och andelen som är positiva har ökat jämfört med innan, men fortfarande föredrar fler än hälften av medarbetarna ett cellkontor efter bytet.

– Intressant är också att över hälften, redan efter tre månader, upplevde att de hade förändrat sitt sätt att arbeta och hantera distraktioner. Till exempel hur man planerar sin arbetsdag och var man förlägger sitt arbete, avslutar Helena Jahncke.

Fler nyheter

Flexibilitet behövs för nytänkande

I ett examensarbete vid Luleå tekniska universitet har studenterna Johanna Lindberg och Adrian Andersson undersökt hur de anställda inom it-konsultbranschen upplever balansen mellan flexibilitet och kontroll. Deras slutsats är att dessa behöver ha flexibilitet för att kunna hantera de situationer som uppstår och att organisationen därför fått släppa på delar av sin kontroll.

Fem steg för mer jämställda löner

En undersökning som Unionen gjort visar att bara hälften av de privata tjänstemännen i Sverige anser att det finns ett aktivt arbete för jämställda löner på arbetsplatsen. Av kvinnorna är det så få som fyra av tio som tycker att arbetsgivaren arbetar för att göra lönerna jämställda.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vd-tidningens nyhetsbrev är helt gratis. Anmäl dig här