nr-logo

Strategisk nytta för varje vd.

Ny mutlag kräver mer av vd:n

Den första juli kom en reformerad mutbrottslagstiftning. För vd:n gäller det att rycka bort eventuella skygglappar för att undvika brott.

Den 1 juli i år började en uppdaterad version av mutlagen att gälla i Sverige. Den innehåller en ny bestämmelse som är av särskilt intresse för företagsledningen, nämligen vad som gäller kring ”vårdslös finansiering av mutbrott”.

Det har alltid varit straffbart att lämna pengar till exempelvis en agent eller dotterbolagschef med uppsåtet att personen ska använda pengarna till mutor. Alltså att företagsledningen avsiktligt vill att pengarna ska användas till bjudresor och orimliga förmåner för att ro hem ett kontrakt eller liknande. Men tidigare var inte vd:n eller annan anställd straffskyldig om han eller hon inte varit medveten om att en mellanhand använt företagets pengar på ett otillbörligt sätt. Det är det ändring på nu.

– Ett konkret exempel är att om företaget anlitar en agent och ger agenten två miljoner kronor, fast arvodet rimligen inte kan vara mer än femhundratusen, och sedan inte bryr sig om hur agenten använder återstående en miljon kronor, så kan vd:n dömas för mutbrott, förklarar Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor, IMM.

Den nya multagen ställer alltså högre krav på att företagsledningen undersöker sina mellanhänder och agenter och har inblick i hur affärer sköts i alla led. Om vd:n eller någon annan i ledande ställning, av grov oaktsamhet främjar givande av mutan, så kan personen dömas för mutbrott.

Man kan säga att vd:n straffas för att han eller hon inte har ställt sig frågorna: Vad händer med våra pengar? Vad är det för mellanhand vi har anlitat? Har personen eller företaget dömts för mutbrott tidigare eller är det ett tvivelaktigt företag som har gjort sig skyldiga till skattebrott?

Uppförandekod som stöd

Trots att lagen har uppdaterats på en del punkter menar Claes Sandgren att den är fortsatt vag.

– Det är svårt att avgöra vad som är straffbart och inte och reformen ändrar tyvärr inte på det även om man har velat göra lagen tydligare.

För att underlätta tolkningen och tillämpningen av lagstiftningen har IMM tagit fram en uppförandekod för näringslivet som började gälla den 1 september i år.

Alla bokföringsskyldiga företag omfattas av koden, även offentligt ägda bolag. Koden är självreglerande och ska ses som ett stöd och förtydligande av lagstiftningen. Behovet finns, eftersom brottsbalkens regler kan vara svårtolkade. Koden är därför strängare än brottsbalken för att den som följer koden ska kunna vara säker på att inga brott oavsiktligt begås.

– Om ett företag vill försäkra sig om att hamna på rätt sida om det straffbara kan företaget rekommenderas att följa Näringslivskoden. Då ska de ansvariga kunna räkna med att det är straffritt. Men det är inget krav att följa den, och det är inte självklart att den som bryter mot koden gör något straffbart, säger Claes Sandgren.

Se över policy

Näringslivskoden går igenom typiska varningsflagg beroende på situation och vad som är tillåtna förmåner. Där är en grundregel att förmånen är måttfull och ges öppet. Vad som kan bedömas som måttfullt kan påverkas av vad som är sed och bruk i olika branscher. Läkemedelsbranschen och byggbranschen är exempel som har egna uppförandekoder. Men det gäller att inte bara ta seden dit man kommer.

– Det är lämpligt att de branschvisa koderna inte är mildare än Näringslivskoden. De bör hellre vara strängare, säger Claes Sandgren.

Det kan med andra ord vara klokt att se till att företaget upprättar en policy mot mutor, eller blåser bort dammet från den befintliga.

– Det kan vara dags att ta fram sin gamla policy och lägga den vid sidan av Näringslivskoden. Då finner man kanske ett behov av att revidera den policy man har, menar Claes Sandgren.

Näringslivskoden finns att ladda ner som pdf från IMM:s hemsida. www.institutetmotmutor.se/naringslivskod

Taggar:

Fler nyheter

Produktivt att växla miljö på jobbet

Högskolan i Gävle har genomfört en treårig studie av aktivitetsbaserade kontor. Den visar att prestationen skiljer sig åt inom olika arbetsytor i det aktivitetsbaserade kontoret och att den stiger om man får gå undan till ett tyst rum eller sitta i en tyst zon,

Hur bra är det aktivitetsbaserade kontoret?

I ett examensarbete vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet har två studenter undersökt hur aktivitetsbaserade kontor står sig gentemot traditionella cellkontor. Deras slutsats är att ett aktivitetsbaserat kontor ger ett högre värde för de anställda när det gäller sociala aspekter, ledarskap, produktivitet och utformning, men ett sämre värde för hälsa.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vd-tidningens nyhetsbrev är helt gratis. Anmäl dig här