nr-logo

Strategisk nytta för varje vd.

Marijke Keus van de Poll Foto: Anna Sällberg

Bakgrundprat stor miljöbov på kontoret

Marijke Keus van de Poll, forskare inom miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle har funnit att bakgrundspratet är ännu mera störande än vad man tidigare har trott. Hon konstaterar att det krävs tysta arbetsmiljöer på ett kontor för att medarbetare ska kunna skriva.

Marijke Keus van de Poll har studerat hur bakgrundsprat påverkar oss när vi sitter och skriver. I ett öppet kontorslandskap så är det till exempel ganska ofta människor i bakgrunden som går runt och pratar med varandra och det finns undersökningar som visar att bakgrundsprat i den miljön är en av de mest störande faktorerna.

Det forskarna nu har funnit är att det avgörande är hur mycket man förstår av bakgrundspratet.

– Om man inte förstår någonting, om många människor pratar samtidigt så att det bara blir babbel, då störs man inte lika mycket som när det bara är en eller några få personer som pratar, säger Marijke Keus van de Poll.

Hon förklarar att så snart man kan uppfatta vissa ord eller meningar blir man störd. Att det räcker med att man kan förstå lite här och där och att även om man försöker ignorera det så dras uppmärksamheten iväg och man blir störd.

– Det går inte att helt koppla bort bakgrundspratet, ljuden kommer in i hjärnan även om man försöker ignorera dem.

Forskarna förklarar det som två olika mekanismer, den ena är att uppmärksamheten dras iväg och den andra handlar om processer som krockar.

Om man hör någonting som är intressant, avvikande, eller om man hör sitt namn, är det lätt att bli distraherad så att uppmärksamheten dras iväg.

Bakgrundspratet kommer dock, oavsett detta, in i hjärnan som börjar analysera språket. De processer som hjärnan då använder krockar med liknande processer som man behöver för att kunna skriva.

– Hjärnan analyserar ljudet, oavsett vad det är som sägs, om det uppfattas som språk och man kan förstå språket. Och eftersom det även är språk man håller på med när man sitter och skriver så kolliderar de två processerna, berättar Marijke Keus van de Poll. 

Hon har också tittat på vad som händer om man försöker maskera bakgrundspratet genom att till exempel lägga på ett brusljud. Det har visat sig vara effektivt, då man inte längre förstår lika mycket så störs inte prestationen i någon högre grad.

– Men människor tycker inte om att arbeta i en miljö där det är så mycket ljud och brusljud är ofta inte omtyckt.

Andra alternativ för att maskera bakgrundsprat, som forskarna i Gävle undersökt, är ljud av vatten, vågor och ljud av flera människor som pratar samtidigt, babbel.

– Båda var mer effektiva alternativ och mera uppskattade än brusljud, men babbelljudet var mest effektivt. Om man bara hörde en massa babbelljud så presterade man lika bra som i tystnad.

Även om babbelljud är effektivt, så är tystnad fortfarande mest uppskattat.

– Jag ser inte användning av maskeringsljud som någon optimal lösning på ljudproblematiken i till exempel öppna kontorslandskap, eftersom jag tror att människor blir utmattade av det på längre sikt.

Marijke Keus van de Poll vill inte döma ut arbetsplatser som öppna kontorslandskap, men hon poängterar värdet av tysta rum eller tysta zoner.

– Slutsatsen vi drar är att bakgrundspratet är ännu mera störande än vad vi tidigare har trott och att man behöver tysta arbetsmiljöer för att kunna skriva, sammanfattar Marijke Keus van de Poll.

Fler nyheter

Världens 25 bästa företag

Etta på världsrankingen över de organisationer som lyckats bäst med att vara ett "Great Place to Work" blev tre företag från USA. Etta kom Salesforce, tvåa blev Hilton och trea Mars.

Kunskap viktigt för dagens vd:ar

Hur har vd-rollen förändrats de senaste 45 åren? Detta ämne har två studenter vid Högskolan Skövde gjort en djupdykning i. Deras slutsats är att kunskapsrollen är något som man inte talade om då men som dagens vd:ar lägger stor vikt vid.

Framtidens ledare behöver spelsinne

Predrag Petrovic, hjärnforskare vid Karolinska Institutet, har under många år studerat hur hjärnan fungerar hos toppspelare i fotboll. Han menar att det är liknande egenskaper som man kan finna hos bra ledare inom näringslivet.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vd-tidningens nyhetsbrev är helt gratis. Anmäl dig här